And I still don't know exactly who I am. I never will.

Det har hänt alltför många gånger den här veckan. Jag kan helt enkelt inte börja ett blogginlägg. Hur som helst så är det avklarat nu.

Det är dags att flyttas igen. Prioritera. Vad ska med den här gången? Och vad ska följa med till det lutade landet, där man åker neråt på avlånga plattor som nöje. Och jag känner inte att jag vill dit, men någon gång sa jag ju att jag ville och nu är det för sent att ändra på det. Förhoppningsvis kan jag göra något vettigt där ändå.

Idag var det känsla som söktes. Ibland blir det bara så. Jag tröttnar på att allt känns för lite och försöker då framkalla en känsla. Och det lyckades. Känslan var inte så positiv, men efter att den hade passerat kom det lite glädje. Det ena kan inte finnas utan det andra, ungefär.

Och sen här, där man skulle kunna tro att jag skulle komma till saken, reflektera eller så, tar inlägget slut.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0