Det är väl torsdag idag?
Solen har gått upp och jag kan ärligt säga att jag inte är trött, trots att jag varit uppe hela natten. Jag vet inte om han sover eller inte, men jag försöker låta bli att störa. Det skulle kännas taskigt om jag inte lät honom sova. Han låg ju faktiskt och pratade med mig hela natten. Fem timmars prat senare har han ont i halsen och känner sig trött. Sov du, jag skriver lite så länge.
Det var precis lika roligt som vanligt att spela rollspel. Avbrotten var dock lite för många och lite för långa. Visst är det bra att vi kan skoja också, men det måste finnas någon gräns. Det bästa avbrottet var ändå när vi sprang ut på fotbollsplanen för att hälsa på igelkotten, som vi bestämde oss för att kalla Leif.
Det känns fortfarande som en torsdag, eftersom jag ännu inte har besökt drömlandet, den traditionella platsen att passera mellan dagarna (skyll på mig om ni inte förstår mig). Nu känns det nästan bara dumt att gå och sova. Jag är inte trött och dagen börjar ändå så snart att jag inte skulle hinna sova ordentligt. Pappa är redan uppe, då han börjar jobba tidigt. Jag bara undrar hur länge jag kommer kunna vara uppe den här dagen, som tydligen är en fredag. Mitt huvud säger att det fortfarande är torsdag.
Nu känns det plötsligt som om jag kommer svimma av trötthet. Jag sover nog en stund och återkommer när huvudet visar vad det tänker.
