It's so hard to see when I'm on my way down...

Är det inte så? Efter att ha analyserat och funderat över min frukost inser jag att jag faktiskt måste ha haft rätt i min första tanke. Det är väl oftast så. Varför kan jag inte hålla mig till den då? (Måste jag tänka sönder allt?) Om jag inte förstår vad jag känner betyder det att jag känner flera olika saker. Lösning: fokusera på tankar och beteende och dra slutsatser av det istället. Slutsats: Varför ens tvivla?

Så det är dags att ställa in sig på att försöka igen? Varför inte? Det är väl onödigt att bara ge upp allt? Tänka över allt och inse att jag återigen bara kommer bli sur på mig själv om jag låter det här blekna utan ett försök. Handlar det om att försöka låta bli att tvivla? Jag tror inte det. Snarare om att jag måste inse att jag måste se till att göra något. Hur länge ska jag sitta här och låta allt passera? Jag tror det är dags att försöka igen. Jag visste att jag gjorde ett bra musikval innan jag somnade. Jag känner mig däremot inte lika nöjd med skivorna längre.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0