Plötsligt...

Det här var en bra placering. Stanna här ett tag? Gärna. Jag funderar nästan på att överge min säng för en natt och sova här, på en madrass som täcker större delen av golvytan. Det kändes bara bra på något sätt. Jag kan förstå om Rasmus sov gott hela natten. (Nej, här måste jag rätta mig själv. Halva dagen var det vi sov. Tjugo över fem är det inte längre natt.)

Tapeter i rullar, placerade i en påse, ställd i ena hörnet av det blå rummet. Ingen av rullarna matchar väggen. De står bara där för att jag inte vet var jag ska göra av med dem annars. De är en påminnelse om den grå rutan som sitter i väggen, ovanför min säng.

Men plötsligt är det så oviktigt att skriva om det.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0