I've got all these thoughts just floating through my brain

Balans? Finns det sådan? Jag förstår inte riktigt. Var det dumt av mig att vilja stanna lite längre, när jag mådde bra av att vara där? Att något skulle hända visste jag ju, men hur skulle jag kunna veta att det skulle gå ut över andra? Är jag dum som mår dåligt över ett val som jag tyckte var rätt när jag gjorde det? Så måste det vara. Onödigt att må dåligt. Jag visste ju inte vad som skulle hända där då. Och jag ville stanna kvar. Alltså: jag tänker inte må dåligt över mitt val. (Och sedan kan jag vara nöjd med att jag avvärjt en onödig känsla. För att må dåligt över ett val man inte ångrar är väl onödigt?)

Hur kommer det bli med min ekonomi. Kommer den bli obefintlig? Kommer jag slutligen kunna motivera mig vid ett tillfälle då det faktiskt är möjligt att göra något (i det här fallet någon helt annanstans än på ett tåg bort från någon jag älskar, till en plats där jag inte längre känner mig hemma, med tårar fallna på tröjan och sätet, som ej ännu torkat - det är inte idealiskt (ideelt, hihi) när man vill förändra något)? Ska jag sluta fundera över hur det kommer att bli? ska jag försöka leva mer i nuet? Borde jag bli en mer impulsiv människa? Borde jag fundera över det? Finns det något man borde göra? Trasslar jag in mig i mina egna tankar igen? Analyserar jag sönder tankarna? Jag tror det. Lite för mycket funderande.

O, dessa frågor. Det slutar inte. Men det är bra att tänka, har jag hört. Så det kanske är bra.

(Ett värt inlägg?)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0