Tankeskrift

När jag gick hem från bussen i måndags såg jag två bröder. De ena var i högstadieåldern och den andra var troligen i närheten av tio. Att se hur den stora killen retade, kastade snö på och (som det så icke-vackert heter) mulade sitt betydligt yngre syskon, som enbart försökte komma hem och få pulkan med sig, tills den lille killen började gråta, fick mig att tänka på hur hemska syskon kan vara mot varandra, men framför allt började jag fundera över vad det var som drev den äldre av bröderna till denna elakhet.

Nu säger jag inte att jag aldrig har varit elak mot min bror. Jag har varit hemsk och sist jag tänkte för mycket på det, hatade jag mig själv i två månader. Men när jag tänker på hur jag hamnade i de situationerna, inser jag att det handlar om att jag stängde ut min bror, på samma sätt som jag stängde ut alla andra under min tid på mellan- och högstadiet. När han inte fick den uppmärksamhet han ville ha, började han retas. Jag gjorde likadant och vi blev jättearga på varandra. Eftersom jag var störst (av oss två, min syster har ännu inte nämnts), fick han det värre än mig, medan jag fick arga föräldrar på mig.

Annat var det med min syster och mig. Visst fungerade vi inte alltid så bra. Jag kommer ihåg att hon låste in mig och två av mina vänner i mitt rum, vilket nästan gjorde att vi klättrade ut genom fönstret, när det var dags för dem att gå hem (det bör nämnas att mitt rum låg på övervåningen). Men det var också hon som gjorde kexgröt åt mig (mariekex och vatten, det var godare då än det är nu), som lärde mig läsa och räkna och som alltid kan få mig att le.

Hur kommer detta sig? Jag hade i högstadiet en klasskamrat som hade kommit fram till en mall som visade hur man var som person, beroende på vilken kronologisk plats man hade i syskonskaran. Jag var väldigt nyfiken på den, för den verkade stämma, men jag fick den aldrig förklarad för mig. Jag var dock väldigt lättlurad under den tiden. Det kan bara ha varit något han hittade på. Han berättade ju aldrig om den. Han frågade bara alla om de var äldst, yngst eller befann sig någonstans däremellan, jämfört med deras eventuella syskon. För det fanns en mall över de som inte hade några syskon också.

Egentligen ville jag återigen säga förlåt för alla gånger jag varit taskig mot mina syskon. Nu blev det ett ganska långt blogginlägg istället. Men då finns det ju någonting att läsa, om någon nu känner att det är intressant att veta att jag varit taskig mot mina syskon. Syskon bråkar ibland. Det tror jag är allmänt känt.