We're not alone, just lonely all of the time
as winter strangles at the shoreline
division locks the door and confiscates the key
all freezerburn and arctic research
the time has passed for parting glances
there's no romance, there's no sign
of the things that used to be
En svunnen musikskatt som leder till ny musiklycka. Och jag funderar över varför den inte fick vara med de senaste fyra månaderna. Det finns inget bra svar. Låten som inte fick vara med, men som ändå nämndes, verkar nu på något vis avrunda det nyligen passerade halvåret. Lite mer ältande kommer det nog bli, för det är så jag fungerar.
Gitarrsträng runt armen, ett rakat ben och för trettionittionde gången lyssnande på <i>Not asking you to leave</i>, funderande över om det kommer bli något utvecklingssamtal imorgon eller eller ej, osäker på huruvida det kommer finnas möjlighet att äta innan hemkomsten, orolig för att rösten inte kommer hålla fram till adventskonserten. Det är jag.
Nu ska jag hänga tvätten.
