Tankeskrift

Nu har inget skrivits här på flera dagar och skrivklådan tar mig hit igen. För jag vill skriva. Det är fortfarande så. Det gäller bara att ha något att skriva när man sätter sig för att göra det.

Måndagen var hektisk. Jag låg efter i matten och jobbade hårdare än vanligt för att hinna ifatt. Lyckades dock inte (skulle ha gjort provet idag om inte lärarkommunikationen hade haft sina brister - provet av denna anledning flyttat till morgondagen). Så jag har inte gjort allt. Men det går nog ändå.

Hur som helst hade jag därefter en lärorik lektion i brukspiano och hann dessutom inta lunch innan dagen spårade ur. Siktet var inställt på idrott, vilket inte kändes så roligt. Då visade sig möjligheten att få spela lite musik istället och så skolkade hela klassen från idrotten. (Att jag sprang fram och tillbaka i byggnaden och ropade "var är Claes, jag behöver en bas", är bara en rolig detalj).

Lite prat med en klasskamrat (här kommer ett semikolon, som enligt min kunskap i svensk grammatik är helt korrekt använt); en dusch och en kort stadsvandring, under vilken det inhandlades "musik och simproppar" (och av min klasskamrat även en hatt) inför kvällen senare (så här konstigt kan det bli när man krånglar till meningsbyggnaden såhär mycket), var det dags att öva lite till - denna gång med läraren på plats (det hade inte riktigt varit en av mina riktigt konstiga bloggmeningar utan en mängd parenteser). (Är det bara jag som tycker att jag delar in stycken lite märkligt?)

När det var gjort, komplett med taktfast hopp och ben intrasslade i instrumentkabeln, kom det stora hålet. Alla hade svenska, förutom jag. Det blev dock bra. Jag hann äta lite och pratade med musikvänner i årskursen över mig - den jag hade gått i om jag hade fått byta redan i julas (jag måste dock påpeka att musiklärarna hade rätt, när de bedömde att jag troligen inte skulle hinna ifatt dem).

Sedan var det dags för soundcheck. Nervositeten började visa sig. Och den höll i sig hela vägen till konserten, där jag klantade mig två gånger. Men det gick ju nästan bra. Och det var kul.

En tisdag av sjukdom, en onsdag med en enda lektion, en torsdag med uteblivet matteprov och en fredag av stress. Nu är det lördag och jag sitter här och skriver istället för att gå tillbaka till rollspelet. Nej, jag är inte glad. Men det är bara två dagar kvar tills jag åker härifrån. Just nu rör sig tankarna runt en far som varken kommer hem eller är kontaktbar. Vad har hänt?