Hello tomorrow
(Här skulle jag vilja ha en fråga som läsarna kan fundera över i dagar. En fråga att vrida och vända på, tills de kommit fram till hur de vill ha frågan besvarad. Men jag kommer inte på sådana frågor.)
Ingen annan bor här för tillfället, vilket känns märkligt. Inte ens katter som spökar på natten och krafsar på dörrarna. Jag är ensam. Helt ensam sitter jag själv och skriver. Jag hade en musikkväll igen, vilket var skönt. Om amn inte har ont i halsen och inte hostar, är man inte förkyld. Åtminstone inte jag. Det här räknas inte. Att behöva snyta sig då och då är inte förkylning. Och jag smittar inte, för om jag smittade ner människor om och om igen, skulle väl fler vara kroniskt förkylda?
Imorgon! Nu ska jag sova, så att morgondagen kommer hit fortare. Frukosten kommer bestå av Proviva och chokladmuffins. Hej matbrist! Ungefär som glassfrukost. Det var en annan tid i livet. Inte så länge sedan, men ändå så avlägset. Slut på svamlet. God natt!