Tankeskrift

I won't trust myself with you

Och ursäkter utan ånger är meningslösa. Om man tänkt igenom ett beslut ordentligt och sedan gjort något man inte kan säga att man ångrar, kan man väl inte be om ursäkt? Eller är det resultatet man kan ursäktar? Det känns inte rätt.

Men jag har väl vetat det länge nu. Att det varit omöjligt att vända det, om det gick fel. Allt eller inget. Perfekt eller totalt misslyckat. Vägen till slutet är redan utstakad, så varför förlänga processer som ändå bara gör ont och gör allt värre? Jag ser inte svaret. Med insikt om mina begränsningar är det ingen idé att försöka. Jag kan inte ens vara säker på att det jag skriver här har någon betydelse. Kanske är allt det här en missuppfattning, men det måste ändå bort. Det finns för mycket som inte fungerar, och jag kan inte blunda en gång till. Så jag stoppar katastrofen.

Everything has to end

not a family or honest plea remains to say
rain, rain, come again another day
all the world is waiting for the sun