Tankeskrift

Ger jag upp för lätt? Missförstår jag människor? Tar jag mina antaganden för långt igen? När började jag anta igen? Just nu känns det som att jag gjort väldigt fel. Men finns rätt och fel? Har det någonsin funnits så tydliga gränser? Tyckte jag inte att det var bäst att göra så när jag gjorde det?

Fundersam. Det var ordet. Och jag kan fortfarande inte komma fram till hur jag ska tolka något. Hur tar man emot sådana ord? Och vad händer nu? Låt inte mitt huvud ha rätt. Ibland kan man råka förändra saker till motsatsen av det resultat man ville nå.

Not a thing is forgotten.
Not a thing is forgiven.

För jag kan inte förlåta mig själv än.