It's not that easy...

När dagen är bra och man tänker "bättre än såhär blir det inte idag", blir man ännu gladare när man får gå på konsert på kvällen.
När man är på konsert och inser att man vill stanna där i evigheter, är det dumt att sista bussen går så tidigt.
När busschauffören inte sitter i bussen, blir man glad över att man slipper betala för hemresan.
När någon annan påpekar bristen på kommentarer, är det svårt att ignorera bristen på bekräftelse.
När man tackas för att ens ord hjälper människor jag inte tänkt mig hjälpa, känns det ganska bra.
När man aldrig blir uppringd av en vän man kan tala om allt med, börjar man undra hur önskad man egentligen är.

Är jag lycklig? Deprimerad? Olycklig? Glad?
Livet är inte svartvitt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0