Tankeskrift

Det fanns inget att säga, för du hade inte tagit emot orden ändå. Du hade kastat dem åt sidan och tryckt ner mig med egna meningar. Jag trodde du skulle ha fattat det nu. Dina chanser är slut. Bron brändes på grund av dig. Det var visserligen jag som gjorde det, men du gav mig facklan. Och mitt på den låg allt du trodde om mig. Den personen försvann för väldigt längesedan. För ett år sedan försökte jag igen, men du gjorde likadant igen.

Idag gjorde du samma misstag igen. Du bevisade än en gång att det inte är värt besväret. Men du kommer inte kunna göra såhär mycket längre. Kanske har du inte tänkt på det, men det är så det kommer bli. Det finns inget som kan hindra det. Så du kan lika gärna släppa greppet.