Tankeskrift

Osagda ord ekar i den tinande tundran. Tvivel rörande allt. Vad är det som känns? Osäkerhet och skuld. Dagen var precis vad jag behövde, på ett sätt. Ser du vad som sker härnäst?

"Vad gjorde jag den här dagen för ett år sedan?", fick hon dig att tänka. Är det inte uppenbart? Du har nått samma punkt än en gång, och du ser inte längre meningen med att fortsätta. Du ser allt det bra som går att nå, men vet att det inte blir ditt. Du har precis upplevt början och föreställer dig redan slutet. Du har egentligen redan upplevt det och väntar nu på att det ska ske. Väntar på känslan som redan svagt trycker inom dig. Du hinner alltid vänja dig vid känslorna innan de känns ordentligt. Tomhet är det som blir tydligast, när känslorna rör sig genom ditt undermedvetna.

life is bigger
it's bigger than you
and you are not me
the lengths that I will go to
ihe distance in your eyes
oh no, I've said too much
I've said it all

that's me in the corner
that's me in the spotlight
losing my religion
trying to keep up with you
and I don't know if I can do it
oh no, I've said too much
I haven't said enough

I thought that I heard you laughing
I thought that I heard you sing
I think I thought I saw you try

every whisper
of every waking hour
I'm choosing my confessions
trying to keep an eye on you
like a hurt, lost and blinded old fool
oh no, I've said too much
I've said it all

consider this
consider this hint of the century
consider this slip
that brought me to my knees pale
what if all these fantasies
come flailing around
and now I've said too much

that was just a dream
try
cry
why try?
that was just a dream
just a dream, just a dream...