I cannot let you inside my cell for fear I'll sink the ship, an drag us both down

En vecka av funktion, byggd på en grund av ensamhet och en stadig pelare av ljud. Jag fungerar, men ser precis vad som håller på att hända. Det skulle kanske vara fint, men det skulle inte vara bra. Talen ändras inte, precis som det ska vara. Om något läggs till, måste något bort. Kom då inte hit med något så stort, för när du tar det med dig härifrån, kommer siffrorna rasa.

We love that game, but we never play
'cause we will lose,and we wanna stay
the way we are

Men du kanke inte heller har bråttom?

Det kommer en tid, när det här också har uppnått tomhet.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0