Tankeskrift

Det spelar inte någon roll att orden sviker nu. Du sa det själv. Det finns just nu inga ord som hjälper. Och jag vet precis hur du menar. Jag lät dig hjälpa mig upp den där våren. Och sen kom den första snön. Den följdes av en dag som så mycket påminde om denna. Men rollerna var utbytta. Och skådespelet hade knappast åldrats med välbehag. Viljan är borta. Tomheten ekar, när hoppet har dött. Och allt som känns nu, känns lika evigt som det som kändes innan. Men vi vet egentligen att nu inte representerar sen även som sen kan representera då.

Vännen min. Jag hoppas du inser att det som är över inte är av samma storlek som det verkar, även om det just nu känns som att det inte fanns någon annat. För något finns ju kvar. Frågan är bara varför du värderar det som är kvar som du gör. För vad vi aldrig haft, kan vi inte sakna, på samma vis som vi inte kan önska något vi inte känner till. Insikt är vad som behövs. Motivation är vad som behövs. Ett nytt mål. Man kan inte förgöra tomhet. Den måste fyllas. Låt oss försöka.