There is some truth in what you say

Du ser egoismen. Den krossar dig undermedvetet. Du hatar att du inte känner mer, när du vet hur fel allt är. Du hatar att du inte får fram några ord när du ska försöka hjälpa någon. Men mest av allt hatar du att du inte lyckas bry dig mer. Vad är det som är så väldigt fantastiskt fel i ditt huvud? Varför sitter du fast i alldeles för mycket tankar om saker som egentligen inte spelar någon roll, medan livet passerar förbi dig? Vad hände med allt du tänkt om att du måste göra något åt det? Vad hände med att aldrig ge upp? Har alla misslyckade försök fått dig att tvivla? Hur många gånger har du egentligen försökt? Du vet vad det är du söker. Problemet är att du söker för mycket. Du måste göra valet. För enligt dig går det inte att göra fler saker än en. Så välj nu. Vem ska få en chans att lyckas? Du? Han? Hon? Vad vill du uppnå? Vad ska du göra för att komma dit? Framför allt: varför har du inte börjat?

Kommentarer
Postat av: Erik

Människor är rädda för att visa sig sårbara, dom kan inte ge en annan människa chansen att trycka ner dem.

Det är enbart de modiga som går ut med sina problem och visar folk hur dom känner. Undermedvetet så är vi inte rädda för att inte kunna stötta, utan för att inte bli stöttade

2010-05-16 @ 19:33:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0