Perfect nonsense

Analytiskt sett har inget förändrats, och vi vet om det, allihop. Varför känns det då så annorlunda? Geografin förstör mina illusioner och frambringar tiden då det var uppenbart att det är lättare att dö än att bevittna någon annans bortgång. Det fanns för många tillfällen att inse den saken. På vilket sätt väljer folk den enkla vägen? Tanken kittlar en absurd, mörk humor, där vi alla jagar perfektion som inte finns och en långsam ångest får en chans att hinna ifatt, varje gång vi stannar till vid gamla och nya förbindelser. Tro inte att du har lyckats fly.
 
Allt du gjort hittills kommer förfölja dig, trots att du försöker lämna det. Att du har klättrat över minnena förut, hindrar dem inte från att begrava dig när de hinner ifatt dig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0