Tankeskrift

Abstinensen är tydlig. Jag har redan förtvinat och förlorat all energi. Men det är så klart inte av någon betydelse. Jag har ju varit duktig och hållt mig borta från det där som är så hemskt. Varför skulle det spela någon roll hur jag mår?

Jag är medveten om att jag är bättre än jag tror. Jag vet, men kan inte inse. Jag kan tänka, men inte känna mitt värde. Jag är fullt kapabel att bli någon jag kan vara stolt över, men jag orkar inte försöka. Du behöver inte påpeka min potential - jag är mycket medveten om den. Det gör det inte lättare att nå den.

Det har alltid varit så. Intelligent men korkad, smart men dum. Det finns inga mellanlägen. Antingen för mycket eller för lite. precis som det jag gör nu. Det är alldeles för lite. Jag längtar tills det blir tvärtom.

Låt mig göra för mycket.