Trust your instincts?

I floden av ord syns distortionen av tankars sken, skapade av en subjektiv sanning, förvriden av ett otydligt minne. I förvirringen föds något omöjligt att spegla i floden, utan att först klä det i tankar. Känslor som endast kan kopplas till tankar och händelser, genom att dra slutsatser om hur de hör samman. Med en subjektiv slutsats dragen kring varje känsla, flödar egna missförstånd. Ingen sanning finns att nå, när känslor inte kan beskrivas.
 
I motivet av det beskrivna obeskrivliga är motiven dolda. En känsla kan bli förstådd ännu mindre än någon annans psyke. Minnen erbjuder en chans att resonera kring känslan, ett försök att beskriva, avgöra varför den uppstått och om den vill ledas vidare. Den bär på ett budskap, som är lätt att missförstå. Att gå på känsla är att bestämma att man har förstått något man inte kan tänka på utan att förvränga.
 
Känslan är din väg till lycka
till kaos och till fördärv
kring känslor kan man bara tycka
att dra slutsatser är djärvt
 
Känslan är din lögn och frände
du minns allt hur den sved och brände
och ändå är det den du sökt
som sett till att du försökt
 
Känslan kommer aldrig vila
håll den hårt, du glömskt fragila
åt känslan har sagt ditt tack
och gråtit när den sprack
 
Känslan är din värsta vän
den skapar, formar, krossar dig
och omöjligt för mig gör den
att motstå smärtan framför mig
 
Känslan sprider vackra ord
som tagits ur ditt minne
du sväljer hela lögnen smord
utav ditt eget sinne
 
Känslan har dig redan fast
du kallar det för hopp
när sinnet söker fly i hast
tar känslan fatt din kropp
 
Känslan söker allt du har
och kräver sedan mer
för om de inte allting tar
blir alla känslor fler
 
Känslan är det vi söker
bara det är rätt sort
men hur vi än försöker
är det fel vi kastar bort
 
Känslan ljuger, det må hända
men livet är ej än till ända
utan känslan är det slut
men bör den ageras ut?
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0